pettesblogg

Jag har funderat mycket på livets förgänglighet de senaste dagarna. På grund av alla hot, finanskrisen, det som håller på att hända med vår stad och hungersnöden så har jag verkligen kännt mig nere idag. Jag gick ut och tog en promenad i skogen och satte mig ner på en plats som talade till mig. Naturen ger oss mycket gott som vi ibland tar för givet. I skogen klarnar tankarna. För en stund kommer man iväg ifrån alla intryck och budskap som pockar på vår uppmärksamhet. I skogen finns stillhet och utrymme. Naturen får mig att varva ner och öppna sinnena. Jag har alltid upplevt naturen som en inspirationskälla och medskapare till min konst. Löv blåser iväg och lägger sig i nya mönster, snö faller på marken och smälter, djur och människor rör sig i skogen. Ibland använder jag mig bara av materialet och stämningen i skogen och stämningen inom mig när jag skapar. Jag kallar det för förgänglig skogskonst. Det har givit mig svar på många frågor som jag har haft om mig själv och om livet och det var därför jag vände mig tillbaka till denna typ av kost idag när det kändes svårt och jag behövde hämta ny kraft.
 


Kallar den för "kottspiral". Jag samlade ihop alla kottar i en glänta till en spiral. Den utstrålade kraft, tydligt.
*Styrka, styrka*