Andningspaus
Idag gick jag en promenad. Solen tittade till och med fram en stund. Det är en fröjd att vara utomhus och låta solen smeka sin nariga vårhy. Jag hittade en härlig bänk och kunde ju inte gå förbi utan stannade - kameran åkte också fram.
Tänk, att här där bänken nu står, var det säkert tät skog för några år sedan. När man tror att mänskligheten är helt uppslukad av stress så finns det eldsjälar som märker ut vägar, ställer ut bänkar och fixar till så att man ska kunna gå en skön promenad och vila en stund i solen, mitt inne i stan - Heder åt dem!
Efter en skön paus så gick jag vidare. Fläckvis så var det ganska mycket folk ute så man fick se sig för lite när man gick ibland, men det gick bra. Eftersom det inte har regnat på några dagar så var det ganska torrt på marken. Eller så var det mina skor som höll fukten ute. Så skönt att gå med torra fötter.
Tjenixen på er.
Tänk, att här där bänken nu står, var det säkert tät skog för några år sedan. När man tror att mänskligheten är helt uppslukad av stress så finns det eldsjälar som märker ut vägar, ställer ut bänkar och fixar till så att man ska kunna gå en skön promenad och vila en stund i solen, mitt inne i stan - Heder åt dem!
Efter en skön paus så gick jag vidare. Fläckvis så var det ganska mycket folk ute så man fick se sig för lite när man gick ibland, men det gick bra. Eftersom det inte har regnat på några dagar så var det ganska torrt på marken. Eller så var det mina skor som höll fukten ute. Så skönt att gå med torra fötter.
Tjenixen på er.
Kommentarer
Trackback
